Med grönsvart perspektiv - maj 2019

Två och en halv månad har gått sedan jag fick det ärofyllda förtroendet att leda klubben i våra hjärtan som ordförande. Den vanligaste frågan som jag har fått på senaste tid är om det blivit som jag förväntade mig, och svaret är att det på det hela taget är så. Visst finns det frågor som jag inte alls hade tänkt på som kräver svar och lösningar och det finns samtidigt rutiner i klubben som fungerar mycket bättre och smidigare än jag trodde.

Jag drabbas emellanåt av tankar på att jag och vi i styrelsen inte hunnit göra tillräckligt mycket än, men får då påminna mig om att 12 veckor bara är 12 veckor och att vi har påbörjat ett flertal utvecklingsarbeten för att bli tydligare, proffsigare och bättre framöver.

Det som är uppenbart är att GAIS ett steg i taget behöver bygga en organisation och en ekonomi som är långsiktigt hållbar för att kunna bygga en starkare akademiverksamhet och skapa förutsättningar för att elitverksamheten kan bedrivas på högsta möjliga nivå.

Övre halvan efter en tredjedel av serien

10 omgångar av serien är redan spelad, och i en rekordjämn upplaga av Superettan intar vi 7:e plats med 13 inspelade poäng. Jag bär med mig känslan av att det kunde varit mer och bättre, men att vi haft mer stolpe ut än stolpe in så här långt (och bokstavligen talat i matchen mot Västerås snarare ribba ut). Vi har också, med en mindre trupp än tidigare år, drabbats av lite för många skador för att det ska kännas helt bra.

Vi har alltså redan spelat en tredjedel av serien, men det känns inte riktigt så mycket, men det kan kanske bero på att vi hittills bara hunnit med två ”riktiga” hemmamatcher på Gamla Ullevi. Förutom tre matcher på fel hemmaarena så har tre av hemmamatcherna varit fredagsmatcher och den senaste hotades länge dessutom att ställas in på grund av väderförhållanden. Det jag försöker säga är att vi inte heller haft flyt med våra evenemang och därför lägre publiksiffror än föregående år.

Jag vill därför uppmana alla GAISare att sluta upp till våra matcher på Gamla Ullevi under juni. Laget behöver ett härligt läktarstöd och klubben mår inte heller dåligt av större biljettintäkter. En av våra matcher i juni är bortaderbyt på Örgryte. GAIS och Örgryte delar på arrangemanget genom att GAIS har egna läktarsektioner där intäkterna går direkt till GAIS. Se därför till att boka din och dina grönsvarta vänner på ”rätt” läktare när du bokar din biljett som släpps i början av nästa vecka.

Tankar kring läktarkultur

Publiksiffrorna har totalt sett ökat i svensk elitfotboll under de senaste åren, och problemen med ordningsstörningar av olika slag har minskat under samma tid. Svensk Elitfotboll har tillsammans med klubbarna gjort ett gediget arbete som har gett resultat. Mot den bakgrunden är det förvånande att polisen har signalerat om hårdare tag och varningar för fler restriktioner. Min uppfattning är att dialog och samarbete mellan myndigheter, klubbar och supportergrupper är rätt väg för att skapa en atmosfär runt matcherna som tilltalar alla målgrupper som vill titta på fotboll.

Ju större säkerhetskrav som ställs på oss som klubb desto högre kostnader för GAIS för varje matcharrangemang. GAIS hade några supportrar som gick över gränsen för vad som är acceptabelt i slutet av hemmamatchen mot Frej för några veckor sedan. Jag själv och säkerhetsansvarig i klubben har efter det haft en träff med de ledande supporterföreningarna i klacken för att prata om vad som hände, hur vi kan undvika liknande händelser framöver och vad konsekvenserna riskerar att bli ekonomiskt och med läktarlösningar för klacken framöver om liknande övertramp sker. Det var ett bra möte där vi också var överens om att eventuella sanktioner i första hand ska vara individuella och inte kollektiva.

De senaste dagarna har myndigheternas hårdare krav fått nytt ljus efter Expressens granskning av Riksidrottsförbundets ordförande Björn Erikssons agerande och dubbla roller. Jag stödjer den kritik som Svensk Elitfotboll har riktat mot Björn Eriksson och deras krav på en utredning av dels Erikssons dubbla roller, men också av vilka beslutsbefogenheter han tagit på sig i fotbollens namn.

Till sist - missa inte Jubileumsboken

Jag har bara hunnit bläddra och läsa korta delar i mitt exemplar av ”GAIS Jubileumsbok 1894-2019”. Två saker slår mig när jag tittar i boken. Dels vilken fantastisk historia klubben kan presentera och dels hur engagerade människor vi har i och runt klubben som lagt enormt med tid och kraft på att sammanfatta och beskriva GAIS 125 första år. Stort tack till Tony, Bengt, Mats och Martin för bidraget. Klar köprekommendation till alla GAISare.