Idag har du möjlighet att lära känna Mathias Karlsson lite bättre. Här berättar GAIS 26-årige målvakt om självförtroende, hjälmen, snacket i omklädningsrummet, att vara förberedd och såklart – den kommande säsongen.
En trygg och pålitlig sista utpost är en viktig kugge i alla fotbollslag och stabila värmlänningen Mathias Karlsson vet vad som krävs för att utgöra den tryggheten. Tillsammans med GAIS målvaktsteam arbetar han metodiskt och fokuserat för att hela tiden utveckla sitt spel - väl införstådd med vikten av bra rutiner. Vi bad om ett snack med vår förstekeeper för att få veta mer om vad som ligger bakom varje räddning.
Efter Malmömatchen sa du till GP att du har svårt att glida på en självförtroendevåg när något har gått bra, att du funderar ganska mycket. Kan du utveckla vad du menade?
– Jag menade att jag är väldigt noggrann med det jag gör, hur mitt spel ska vara och hur olika situationer ska se ut. Jag kan se tillbaka på vissa sekvenser förra året då jag gjorde viktiga, avgörande räddningar och då skrivs det mycket positivt efteråt, men det är viktigt att inte bara se den biten. Man måste även fokusera på det andra som hände under matchen, det som vi i målvaktsteamet vill ska fungera på ett bättre sätt än det gjorde just då.
– Förra säsongen fanns det små detaljer från varje match att ta med sig, vilket gör det svårt för mig att glida på en självförtroendevåg. Jag ska ju jobba likadant varje match, oavsett motstånd, och jag försöker vara ödmjuk inför varje uppgift. Sedan är det klart att man kan vara extra på tårna inför vissa matcher, som premiärmatchen mot Jönköping, första derbyt och sista matchen mot Dalkurd. Inför de tre matcherna var jag ganska nervös innan, det fanns en tydlig anspänning.
– Såhär efteråt upplever jag också att jag gjorde det extra bra under de matcherna, så det har väl att göra med att man plockar fram något hos sig själv när man vet att det är något särskilt på spel. Men inför varje match har vi samma plan och den ska följas, det är det viktigaste.
Mathias menar att det här tankesättet har blivit tydligare för honom nu när han spelar för GAIS. Han och Tomas Vainio har en väldigt konkret plan om vad han ska göra och vad som behöver förbättras.
– Att arbeta på det här viset gör min uppgift tydligare och på många sätt enklare. Jag vet precis vad jag ska göra i olika situationer, i skottlägen, inläggslägen, vad det än må vara. Jag vet hur jag ska anpassa mig efter var försvarsspelarna står eller vilka ytor de täcker.
– Vi behöver vara synkade och det upplever jag verkligen att vi var mot Halmstad och Malmö. Jag litar på att de täcker vissa ytor, då lämnar jag ansvaret till dem, och de litar på att jag vet vad jag ska göra. Gör alla det de ska är vi svåra att göra mål på.
Statistiken säger att du är bland de bästa målvakterna i serien på luftspel, trots att du inte är så lång jämfört med en del andra. Hur gör man för att bli duktig på det?
– Även om jag inte är den längsta målvakten så har jag bra spelförståelse, bra tajming och bra spänst. Det handlar mycket om mod och att man har en god positionering för att kunna gå på ett inlägg. Jag och Tomas har jobbat väldigt mycket med just mitt positionsspel vid inläggslägen för att ge mig bra möjligheter till att gå på dem.
– Själva positionsspelet handlar om att ha en hög och central position och att man litar på sin spelförståelse, som är en väldigt viktig del i att värdera om det är läge eller inte att gå på inlägget. Om jag ska gå handlar det bara om att göra det - det finns inte tid till att tveka. När jag väl kommer in med kraft och med bra tajming måste det va någon som hoppar väldigt högt för att vinna över mig.
Hur hanterar du omgivningens åsikter och krav?
– Jag är väl medveten om kraven som ställs utifrån men de är aldrig lika höga som de jag har på mig själv. Jag kan nästan skämmas när jag inte lever upp till det. Det är klart att man fått höra en del åsikter men jag tar det mycket bättre nu än vid den här tiden förra året. Sedan läser jag inte så mycket vad som skrivs på sociala medier och sådant, negativ feedback brukar generellt sett inte nå mig. Jag är inte ute på Twitter och letar kommentarer, direkt.
Kan du klappa dig själv på axeln och njuta efter en bra prestation?
– Ja, gud ja, jag kan vara snäll mot mig själv också. Jag är stolt över mycket som jag har presterat, jag har inte dåligt självförtroende på något sätt. Jag vet vad jag kan och vilka färdigheter jag besitter, jag försöker bara hitta samma sinnesnärvaro i varje match för att komma upp i den nivå jag vet att jag har.
Mathias är uppvuxen i en idrottsfamilj. Pappa var spelare och tränare i handboll, mamma tidigare judoutövare och lillasyster Lisa är numera handbollsmålvakt i HK Aranäs. Även Mathias stod i handbollsmålet fram till gymnasieåldern.
– Det fanns inte riktigt någon elitsatsning i handboll i Karlstad och i samma veva fick jag A-lagskontrakt i Carlstad United, så då blev valet ganska enkelt. Men handbollen ligger mig fortfarande varmt om hjärtat.
I den här åldern fick Mathias ett par stenhårda skott i huvudet, vilket ledde till en del problem med migrän och att han började använda hjälm.
Hur ser du på risken för de skador man kan få som målvakt? Finns det något man kan göra för att förebygga incidenter?
– Att förebygga skador handlar om spelstil, hur du skyddar dig. När jag var väldigt ung tog jag med mig många inslag av handbollsteknik in i fotbollen. När man hoppar och täcker som handbollsmålvakt går man som ett X och lämnar huvudet oskyddat. När man gör på liknande sätt i fotboll blir huvudet väldigt sårbart vilket gjorde att jag fick många smällar.
– Nu har jag lärt mig att anpassa mitt spel och hur jag ska agera för att skydda mig. Det handlar mycket om rutin. Man ger sig inte längre in i situationer som kan gå åt helvete, som jag kunde göra när jag var yngre och konsekvenstänket kanske inte var det bästa. Nu har jag dessutom migränen under mycket bättre kontroll, det är mer som vanlig huvudvärk och hindrar mig inte från att spela.
Nu använder du inte hjälmen längre.
– Nej, det var vår mentala coach Håkan som hjälpte mig förstå att jag inte behövde den längre, vi kom fram till att den egentligen bara hämmade mig. Den var väldigt viktig för mig i början men nu är jag glad att han fick mig att ta av den. Jag känner mig säkrare nu, utan hjälm, än jag gjorde när jag använde den.
Efter att ha gått upp till Norrettan med Carlstad United anslöt Mathias till Örebro SK inför säsongen 2018. Han upplever tiden där som väldigt lärorik.
– Jag utvecklades extremt mycket första året. Det var inte minst oerhört lärorikt att jobba tillsammans med Oscar Jansson. Han är otroligt professionell när det kommer till allt bakom träningen som är viktigt - kost, sömn, dialog med tränaren, de val man gör utanför fotbollsplanen, allt sådant. Det var nyttigt att se alla rutiner han hade för att hålla sig skadefri och kunna spela alla matcher. Han spelade ju dessutom sitt livs fotboll under mitt andra år i ÖSK.
Hur var det att ha den rollen, som andremålvakt?
– Det är ju lite speciellt, det här med att inte få matchas och jobba på riktigt. Att sitta på bänken är en del av att vara målvakt och försöka slå sig fram, men visst kunde jag känna viss frustration i slutet av kontraktstiden i Örebro. Man såg någon annan framför sig göra det väldigt bra och var hela tiden tvungen att påminna sig om att fortsätta jobba hårt och göra sitt bästa på träning, för rätt vad det är får jag hoppa in eller är klar för att gå till en annan klubb och ska göra det bra där.
– Från att vara andremålvakt till att få spela mycket kan det ju gå väldigt fort, exempelvis när säsongen är slut i november och sen ska man spela någon annanstans i februari. Man kan inte säcka ihop och tycka synd om sig själv, man måste fortsätta nöta. Ta Jacob Rinne exempelvis som var backup till Oscar före mig, han fick hoppa in i tre månader när Oscar blev skadad, gjorde dundersuccé och blev sen värvad till Belgien. Det betyder ju att Jacob var tillräckligt väl förberedd för uppgiften. Om man inte tar varje pass på allvar kommer man inte kunna ta chansen när man väl får den.
Efter säsongen 2019 hade Mathias bestämt sig för att få mer speltid och provspelade med GAIS och Öster.
– Inför varje förhandling med en ny klubb har jag alltid åkt dit först, jag skulle aldrig skriva på något utan att ha varit på plats och sett stället och träffat folket. Jag vill inte slösa tid någonstans där jag inte trivs utan när jag bestämmer mig för vart jag ska gå är det viktigaste vad det är för typ av grupp, vilka värderingar man har, hur känslan innanför väggarna är. Det var därför jag bad att få provspela innan jag bestämde mig för något, för att få ett grepp om hur det var. I det här fallet blev valet väldigt enkelt, det kändes rätt i GAIS från första början.
– När säsongen sedan drog igång hade jag stora förväntningar på hur det skulle bli, men det blev faktiskt ännu bättre än vad jag trott. Samarbetet mellan mig och Tomas klickade från dag ett och vi tog väldigt snabba steg ihop, vilket visade sig på planen. Problemet i Örebro var att jag inte fick visa vad jag kunde, vilken typ av målvakt jag är, men det känner jag att jag får göra nu.
Ja, nu är du förstemålvakt och får spela i stort sett varje match. Vad innebär det för dig fysiskt?
– Jag är mycket mer vältränad nu än i Örebro. Vi tränar hårdare här, trots att jag spelar varje match. Mina ledare är väldigt måna om min utbildning och jag litar på att de gör upp en träningsplan som är bra, som kommer bryta ner mig men inte göra sönder mig, utan göra mig successivt bättre. De i sin tur litar på att jag säger ifrån ifall jag känner att det blir för mycket.
– Tomas ställer höga krav och det vi har kommit överens om är att jag alltid ska se till att ha möjlighet att ge 100% när jag är där, och inte köra så mycket själv när jag är ledig, utan då är det fokus på återhämtning. Jag vet också vilka pass som kommer vara extra krävande och att jag måste se till att kroppen är förberedd inför det.
– Vill man vara en tillförlitlig spelare som strävar efter att vara tillräckligt bra varje match så handlar det om att följa sina rutiner, det är det som gör att du kan spela match hela tiden och inte bli skadad eller sjuk. Det må vara tråkigt ibland, men det är det här jag har valt. Jag är dessutom jättenöjd med min livsstil och min vardag. När jag är ledig går jag långa promenader med min hund, umgås med min tjej, läser en del och lagar mat. Det trivs jag väldigt bra med.
Har du någon särskild rutin precis före match?
– När det är hemmamatch gör jag alltid samma sak innan, jag promenerar, aktiverar kroppen och tvättar och klipper skägget. Annars har jag inte så mycket saker för mig som jag verkligen måste göra på ett visst sätt. Men att sätta på vänster sko före den högra känns konstigt nog bättre än tvärtom.”
Hur tycker du ert omklädningsrum fungerar?
– Jag tycker att vi har en trygg miljö och att åsikter förs fram på ett bra sätt. I andra grupper jag har varit i kan jag uppleva att det mest var de starka personligheterna som kom till tals, men här vågar fler säga vad de tycker. Vi kan fortfarande bli bättre, men jag tror att de flesta i laget känner sig trygga. Det är ett gäng bra människor.
– Det som är skönt är också att vi har stabila ledare omkring oss som är öppna för att hjälpa till om man skulle må dåligt eller så. Alla får tala för sig själva, men jag vet vart jag kan vända mig, i alla fall.
Mathias menar att han sett en förbättring överlag vad gäller kulturen i omklädningsrummet, under de år han själv spelat på hög nivå.
– Det har hänt mycket, det är ett väldigt mycket mer välkomnande och öppet omklädningsrum nu än för fem år sedan. Jag själv accepterar inte heller en viss typ av snack utan hör man något man inte tycker är okej säger man ifrån. Man har ju också fått höra historier om hur det var tjugo, trettio år tillbaka, och utifrån det har det hänt väldigt mycket.
Du har det här året kvar på ditt kontrakt med GAIS. Hur mycket funderar du över vad som ska hända efter säsongen?
– Det är klart att man inte är naiv, jag vet vad som komma skall men just nu är det ingen idé att fundera över om det blir kontraktsförlängning eller inte, jag kan inte styra över det. Det kommer komma en förhandling och den dagen får vi se vad den innebär. Jag är förberedd på det, men tänker inte så mycket på det.
Har du något särskilt mål med din karriär?
– Jag vill självklart komma så långt jag kan och jag skulle gärna vilja spela utomlands någon gång. Det här med att testa på att spela och bo i ett annat europeiskt land exempelvis, att få uppleva en annan kultur och livet i ett annat land, det hade varit stort. För att komma dit måste man jobba hårt och spela väldigt bra fotboll.
Nu drar det ihop sig till seriestart. För det första: tycker du att ni är väl förberedda eller är det något särskilt du vill se att ni slipar till under de sista träningsmatcherna?
– Jag tycker att vi är redo, vi skulle klara en seriestart imorgon. Vi vill bara ha de här avslutande träningsmatcherna för att spela ihop de sista detaljerna och att verkligen kunna sätta startelvan. Det är en väldig fight om positionerna så jag är inte alls orolig för den biten, vi har en stark trupp nu. Det kommer finnas många som tar för sig det här året.
Och för det andra: Om du blickar framåt mot säsongen, var skulle du vilja att GAIS befinner sig när den avslutas?
– Som jag sa tidigare har jag väldigt höga krav, både på mig själv och på mina medspelare. Om det klickar, om vi får ut det mesta av varje match, då kommer vi sluta högt upp. Säsongen är dock väldigt lång, väldigt tuff och väldigt jämn. Vi kan se andra lag i den här ligan som värvat bra och konkurrensen kommer vara stenhård, men min erfarenhet säger att vi kommer hålla en hög nivå och framför allt sluta bättre än förra året.
Text: Johanna Ageborg