Jonas Andersson efter derbyt

GAIS styrelse författade för tio dagar sedan ett brev till Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) och Svensk Elitfotboll (SEF) där vi tog ställning för det som kan kallas en ”levande läktarkultur”. Vi uppmanade i brevet till en oberoende granskning av RF:s ordförande Björn Erikssons dubbla roller. Vi önskade se en förnyad central dialog mellan fotbollens företrädare och Polisen för att formulera en ny strategi för arbetet med tillståndsgivning och säkerhet kring våra arrangemang, och vi påminde om ett tidigare årsmötesbeslut om att klubben ska verka för säker och legal användning av pyroteknik, utan att det stör, försenar eller avbryter matcher.

Vi vet att representanter för såväl SvFF och SEF tagit vårt brev på största allvar och att GAIS har gjort mer än många andra klubbar för att skapa förutsättningar för en ”levande läktarkultur”, och diskussionen är igång på högsta nivå. Vi har därmed också svarat på Gårdakvarnens öppna brev till styrelsen och i mångt och mycket ställt oss bakom deras önskemål.

Gårdagens nästan sju minuter utdragna pyrotekniska bengalbränning på GAIS klacksektion, knappt 20 minuter in i första halvlek av derbyt mellan Örgryte och GAIS, ledde till det första av två längre avbrott i matchen. Det är inget annat än ett ordentligt självmål.

Klubbens trovärdighet att fortsatt driva dessa frågor har avsevärt minskat. Kraven, och därmed kostnaderna, för säkerhetsåtgärder vid våra egna kommande matcharrangemang kommer med all säkerhet att öka. Såväl partners som trogna åskådare meddelar oss att de antingen tvekar om sitt fortsatta stöd eller redan har bestämt sig för att ge upp om GAIS.

Nästan 10 000 personer kom till gårdagens derbyfest och knappt hälften av dem till GAIS sektioner - tack för det. De allra flesta kom för att uppleva spänningen, nerven och kampen på plan, inte för att bevittna långa avbrott. Allt för många tröttnade och lämnade, andra gjorde det för att slippa parkeringsböter när matchen drog ut på tiden. Ingen av dem upplevde en ”levande läktarkultur” utan istället en ”bortslösad kväll”.

Jag älskar engagemanget och hängivenheten på GAIS klacksektion. Det är en av orsakerna till varför jag föll för denna klubb. Tykna, roliga och med viss självdistans gör klacken i sina bästa stunder till den del av klubben som håller högst klass för närvarande.

GAIS är i en utsatt position både ekonomiskt och tabellmässigt. Vår handlingsfrihet är mycket liten i det korta perspektivet och vi är i behov av positivt stöd från alla håll och positiva bilder runt klubben. Från styrelsens sida svarade vi upp mot Gårdakvarnens öppna brev. Nu är det min förhoppning att supportrar kan svara upp på vårt önskemål om att samlas för att positivt stötta GAIS i vårt nuvarande läge.

Jag kommer vid kvällens styrelsemöte att föreslå att vi snarast kallar till ett representantskapsmöte för olika intressenter runt GAIS för att diskutera hur vi ska gå vidare på både kort och lång sikt för att stärka klubben och klubbens varumärke.

Jonas Andersson
Ordförande