GAIS flicklag älskar att skjuta, näta och vinna

På Gaisgårdens specialplan är det full aktivitet på onsdagskvällen. P17 befinner sig längst bort, flicklaget på den del som är närmast läktaren. Tillsammans med tränarna Tom, Robin och Mattias tränar de två dagar i veckan, onsdag kväll och söndag morgon.

‍

-         Vi hoppas kunna träna i vart fall till slutet av november och sedan börja igen till månadsskiftet januari/februari, säger Tom. Vi har pratat lite om inomhusträning men det är ganska dyrt, och de andra akademilagen tränar utomhus hela året, så vi räknar med att göra det vi med.

‍

Just den här dagen är åtta tjejer av elva med på träningen. Nicole, Alice, Alicia, Maya, Zoe, Sitan, Elsa och Kira är uppställda två och två, mitt emot varandra, och tränar korta passningar.

‍

-         Ni ser hur svårt det är, va? säger Robin. Slå så enkla pass ni kan. Ju bättre vi blir med fotarbetet, desto roligare blir det att spela fotboll. Stanna bollen, ta emot den, passa tillbaka. Lite tempo nu! Jag tror ni kan detta!

‍

Tom fyller i:

-         Om bollen inte kommer till er tjejer, vad gör ni?

-         Möter den!

‍

Elsas mamma Sanna står bredvid och tittar på träningen.

‍

-         Jag tycker det ska vara viss disciplin här, säger hon. Man visar att man tar tjejerna på allvar när man ställer lite krav. De ska veta vad som gäller när det kommer hit, det ska vara ordning och reda, det ska finnas en tydlighet och en ömsesidig respekt mellan tränarna och spelarna.

‍

Båda säsonger som flicklaget varit igång har de spelat i en serie med flickor som är ett till två år äldre, för att få en utmaning och för att utvecklas så mycket som möjligt.

‍

-         Denna säsong var svårare än den första, säger Tom. Nu märks skillnaden i ålder tydligare än den gjorde förra året. Inte så att vi förlorat varje match, vi har vunnit också, så tjejerna har verkligen gjort en jättebra insats. Sista matchen mot Götaholm hade motståndarna två killar med, som också var ett eller två år äldre, och ändå slutade det lika. Men vissa matcher har vi förlorat med lite för stora siffror. Därför kommer vi hålla oss kvar i samma serie nästa år, så att de får möta jämnåriga. Går det då åt andra hållet och vi vinner stort i stället får vi hitta på ett annat upplägg där vi får bra utveckling.

‍

Inför säsongen, när vi pratade om vad du ville att ni skulle uppnå, sa du att man på match skulle kunna se vad ni gjort på träning. Tjejerna skulle veta vad de skulle göra och det skulle finnas ett passningsspel. Hur har det gått?

-         Vi har absolut lyckats med den biten. Det vi tränar på kommer ut på match, oavsett hur resultatet blir. Och utmaningen med att möta äldre och ibland förlora matcher har de hanterat jättebra. Efter varje match säger vi att resultatet inte spelar någon roll, utan det som är viktigt är att vi alla försöker säga något som var bra, som vi tar med oss till nästa gång. Tjejerna brukar alltid hitta något positivt att säga.

‍

Vad har ni för planer för 2023?

-         Vi hoppas kunna vara med i någon cup nästa höst, men framför allt vill vi testa hur det blir med att möta jämnåriga tjejer och se till så att vi hamnar på en lagom nivå i serien. Sedan hade det varit perfekt att få in två tjejer till, så att vi blir tretton totalt.

‍

När tjejerna får en paus för att dricka vatten är de är glada och entusiastiska över frågor om hur det är att spela fotboll i GAIS.

‍

”Kul”, ”bra att man inte måste spela med killarna”, ”vi älskar fotboll, och GAIS” och ”jag vill ha ännu längre träningar” är några av kommentarerna. Det roligaste är att skjuta, göra mål, och vinna!

GAIS har nyligen fått medel från Roseleaf-stiftelsen som bland annat ska gå till utveckling av flickfotbollen, och man har med anledning av detta anställt en ungdomskoordinator på deltid - Sebastian Thörnqvist.

‍

-         Utan flickfotboll är vi inte en förening för alla, säger Sebastian. Det är lätt att säga att i vår klubb är alla välkomna, men då behöver man också mena det. Har vi pojkverksamhet ska vi även ha flickverksamhet. Sedan tror jag det stärker föreningen att nå så många grupper i samhället som möjligt.

‍

Tom är nöjd med förstärkningen:

‍

-         Det är väldigt positivt att vi har fått en person som kommer ha avsatt tid för detta, för det är mycket som krävs för att komma framåt. Först och främst behöver vi få upp intresset. Inte bara för mitt lag, utan för tjejfotboll överhuvudtaget. Jag och Sebastian försöker börja från grunden och formulera något som förhoppningsvis blir en slags nystart, som att starta en fotbollsskola bara för tjejer. Nästan alla tjejer som kommer och provar fotbollsskola, inte bara hos oss utan även hos andra, hoppar av för att det bara är killar med. Sedan ska vi på sikt självklart ha ett lag i varje åldersgrupp, det ska vara grunden i verksamheten, precis som för killarna. Det tar dock tid att bygga upp en hel flicksektion och det krävs mycket marknadsföring, vilket GAIS gärna får hjälpa till med lite mer. I samband med a-lagets matcher, exempelvis.

‍

Sebastian håller med om att arbetet bör fokuseras på att få in fler spelare och få underlag till fler grupper.

-         Just nu har vi ju bara ett lag och ganska stor spridning i ålder, och vi vill ju kunna erbjuda lag till alla åldrar. Om ett år tycker jag att vi borde ha startat ett, helst två, nya lag. Ytterligare ett par år framåt i tiden hoppas jag vi har lag från F8 till F14-F15. Det är viktigt att vi först och främst bygger en sådan grund, sedan kan man börja fundera på om vi ska vara en elitsatsande tjejakademi eller om det handlar mer om breddverksamhet.

‍

Vad kommer bli viktigt för att nå målen?

-         Det måste finnas en anledning till att man välja GAIS framför en annan förening. Det är självklart en grej i sig att spela i en anrik förening med ett starkt varumärke, men vi ska ha bra verksamhet, bra kvalitet, utbilda bra ledare. Det ska vara kul, samtidigt som det ska vara en utbildning i fotboll, och man ska lära sig spelet. Jag hoppas att vi kommer kunna träna med de nya lagen på Heden för att visa oss i stan och försöka nå dem som bor i city. Jag tror att det finns många som vill ha sina barn här, men för att få hit dem måste vi synas.

‍

Känner du en flicka som vill börja spela fotboll i GAIS? Anmäl henne via formuläret >

‍

Text: Johanna Ageborg