Det var långt ifrån självklart att GAIS skulle lyckas knyta till sig den unge talangfulle östgöte som tidigare i år provtränade med IFK Norrköping, men vi är glada att det lyckades. I klassiska nummer 10 har Adam Egnell redan visat att han är ett värdefullt tillskott.
- Nummer 10 har alltid varit mitt favoritnummer. Jag har inte haft det på några år, men det var ledigt i GAIS och då kunde jag ta det.”
Adam är uppvuxen i Motala med mamma som är sjuksköterska, pappa som är fystränare för IFK Norrköping och en lillasyster.
- Det har alltid handlat väldigt mycket om fotboll hemma. Många i släkten har spelat så det var väldigt naturligt för mig att börja i tidig ålder.”
Adam debuterade redan som treåring i Motalaklubben Borens IK. I tonåren gick han vidare till Motala AIF, där han så småningom började spela i seniorlaget, i Division 2. Han har spelat två landslagsmatcher med U18-landslaget och när han var 19 gick han vidare till Åtvidaberg i division 1. Till GAIS kommer han senast från Sylvia, också det i Division 1.
- Jag har nog alltid känt att jag haft mycket fotboll i mig, och när jag blev uttagen till ungdomslandslaget så var det ju något slags kvitto på att man var på rätt väg, eftersom man är en av de bästa i sin årskull.”
Adam valde tidigt att ligga i och jobba hårt med sin idrott. Valet av gymnasieprogram föll på ett mindre studieintensivt sådant för att han skulle kunna satsa på fotbollen och han har offrat mycket tid med familj och vänner.
- Man kan ju inte göra saker som andra gör, man lägger det mesta av sin kraft och energi på fotbollen. Men jag ångrar inget, jag har alltid velat bli fotbollsspelare och för att nå dit har jag alltid velat sköta mig och träna extra vid sidan av. Jag kan egentligen inte tänka mig att göra något annat i livet, hade jag inte blivit spelare hade jag jobbat med fotboll på något annat sätt.
Hur har du resonerat kring dina val av klubbar?
- Det ska kännas så rätt som möjligt. När jag hade spelat division 2 med Motala AIF ett tag var jag redo att ta nästa kliv, då blev det division 1, och nu inför säsongen med GAIS var det dags för ett nytt steg. Alla klubbar jag varit i har varit väldigt familjära och med duktiga ledare. Det är en mix av flera olika saker som ska kännas bra, men ledarna har självklart en stor roll. Det är de som ska göra en till en bättre fotbollsspelare. Stefan och Fidde är jättebra, både att snacka med och få tips och sådant av.
Du har hållit dig till lag i Östergötland men nu blev det en flytt tvärs över landet. Hur har den omställningen varit?
- Jag har alltid vetat att om jag vill bli fotbollsspelare på riktigt kommer jag inte kunna bli det i Motala, utan jag har hela tiden varit beredd på att det kommer en dag när jag flyttar. Det är tre år sedan jag flyttade hemifrån och jag känner mig trygg i den biten. Dessutom har jag min flickvän med mig, vilket verkligen är en trygghet det också. Vi fick bra hjälp av GAIS med boende och nu har vi en lägenhet i Guldheden. Vi trivs jättebra i Göteborg.
Vad har varit höjdpunkten i GAIS hittills?
- Det är matchen mot Öster, när jag gör ett inhopp och får bidra med ett mål och en assist.
Boris har fått mycket uppmärksamhet för sitt mål i den matchen, men det är ju faktiskt din frispark.
- Ja jag har sagt det till honom också, att han har mig att tacka för det där. Nä men vi är ju båda glada att få bidra till laget och det var en väldigt häftig match. Att vända 0-2 till 3-2… Det är riktigt grymt.
Vad har varit den största utmaningen hittills då?
- Det är nog att anpassa sig till ett nytt spelsätt, nytt lag, nya människor, och även till Superettan. Det skiljer sig ju en del från division ett. Men jag måste säga att det har fungerat väldigt bra ändå. Alla tagit hand om mig från start, jag har kommit in bra i laget, och spelsättet har en hel del likheter med vad vi gjorde i Sylvia.
Adam var duktig på att göra poäng förra säsongen och har fortsatt med både mål och assists i GAIS. Han menar att han är medveten om att han kom sent in och att det skulle ta ett tag att lära sig hur det nya laget fungerade.
- Jag kände snabbt att jag visade på träningarna att jag ville konkurrera om att få spela. Nu har jag fått spela en del och sitta på bänken en del, och man vill ju spela varje match, men det är tuff konkurrens på positionerna. Jag känner att jag har mycket mer i mig att visa och fortsätter jag jobba på kommer jag göra det också.
Är det något särskilt du vill få chansen att visa, någon sida av dig som vi inte sett än?
- Inte direkt, man har nog fått se vad jag är för slags spelare, men jag har mer kvaliteter i mig och kan göra ännu mer bra saker än jag redan har gjort. Passningsspelet är väl där jag har bidragit mest, och så i fasta situationer, men jag vill bli ännu mer delaktig i matcherna. Och så vill jag ju hela tiden bli bättre på alla delar av mitt spel.
Du har fått testa lite olika positioner. Var trivs Adam Egnell själv bäst?
- Som central mittfältare, när jag får vara med mycket i spelet och använda mig av mitt passningsspel som jag ser som min främsta egenskap. Jag kan även spela på kanten, men det är centralt jag trivs bäst och där är ju ett bra passningsspel viktigt.
Det här med att du är just mittfältare, det har visst lite med Arsenal att göra…?
- Haha, faktiskt! När jag var yngre så var de spelare jag såg upp till mittfältare och det gjorde att jag också ville ha den positionen. Bland annat Fredrik Ljungberg bidrog till det, jag tittade på allt han gjorde och sprayade mitt hår rött som hans. Jag har följt Arsenal väldigt länge och älskar att åka till London och gå på matcher.
Det har sagts väldigt mycket gott om dig, både från vårt håll och andra klubbars håll. När Nicklas Karlström hittade dig så var det för att han egentligen skulle titta på en annan spelare, men inte kunde sluta titta på dig. Sportchefen i Sylvia tycker att du håller allsvensk kvalitet. Hur känner du när du får höra sådant?
- Det är klart att man blir glad när man får beröm, men jag försöker att inte fokusera för mycket på det. Jag väljer att lita på mig själv och tro på det jag kan göra och jobba hårt varje dag för för att göra det ännu bättre nästa match. Jag har blivit bättre med åren på att lära mig av det jag gör, och ta med sig och utveckla det man har gjort bra. Det är viktigt att kunna släppa saker, både positiva och negativa, och gå vidare och fokusera framåt.
Som bekant hade GAIS en bra försäsong och start på seriespelet, men det senaste har det gått lite trögare med poängen. Adam säger att de jobbar varje dag med hur de ska ta tre poäng i nästa match.
- Vi pratar om vad vi behöver justera och vad som varit bra som vi ska fortsätta med. Vi tror på vårt spelsätt och nu gäller det att steppa upp. Det här kommer vända. Vi är väldigt tighta som grupp, vi har bra stämning och tror på varandra. Vi väldigt väl medvetna om att det har blivit för få poäng på sistone, men vi känner att prestationen varit bra i flera av matcherna och att vi förtjänar mer. Vi ska fortsätta jobba hårt, så kommer resultaten komma.
Hur var det att ha hemmapublik på plats mot Landskrona?
- Det var magiskt. Verkligen jättekul. Det var 500 men lät som det var fler. De stöttade oss genom 90 minuter och gav oss energi hela tiden. Det var bara synd att vi inte kunde ge supportrarna 3 poäng tillbaka.
Tonen på sociala medier är tyvärr inte alltid så trevlig, inte minst efter Sveriges EM-match mot Spanien då Marcus Berg fick utstå en del näthat. Hur mycket ska man som fotbollsspelare ”behöva tåla” vad kommer till yttranden från dem som följer sporten? Var anser du att gränsen går för vad som inte är okej?
- Som fotbollsspelare får man vara medveten om att alla har sin åsikt och tycker och tänker som de vill efter matcher, men blir det hot och sådant är det ju inte okej. Jag har själv inte fått utstå något liknande och jag tror jag skulle hantera det bra, men det är svårt att säga. Det är nog väldigt individuellt var man tycker gränsen går. Det är klart att alla hade önskat att det inte skulle finnas näthat, men man behöver tro på sig själv och inte lyssna utan gå vidare. Och givetvis stötta den som blir utsatt.
Hur har du haft det med motgångar eller skador hittills?
- Jag har haft tur med skador, ingen långtidsskada utan jag har klarat mig bra med det än så länge. Sedan är det klart att det händer saker i livet och alla stöter ju på olika typer av motgångar, men när jag spelar fotboll vill jag bara fokusera på det och inte på saker runt omkring.
Var vill du så småningom gå vidare i din karriär?
- Jag har sedan jag var liten haft drömmar om att få spela i Allsvenskan och även utomlands, men just nu är det fullt fokus på GAIS. Jag vill göra det bra här och nu och inför varje match är allt jag tänker på att ta hem tre poäng till oss.
Vad gör du utanför planen?
- Jag umgås med min tjej, och så blir det en hel del fotboll på TV. Jag har dock blivit bättre på att kunna släppa fotbollen när jag väl är hemma och tänka på annat, vilket är skönt. Det är ju ingen riktigt tydlig skillnad mellan jobb och fritid, fotbollen finns alltid med, men jag känner att när jag vill och behöver koppla bort det så kan jag det. Jag följer en del basket också, även om det är lite svårt att se NBA-matcher på grund av tidsskillnaden.
Till sist: vilka vinner EM?
- Football’s coming home.
Text: Johanna Ageborg