Änglafall på Bravida i derbyt GAIS-IFK

Solen strålade på Hisingen och stämningen bubblade när grönsvart och blåvitt möttes i ett derby för första gången sedan den ökända matchen 2019. Då var det iskallt och mörkt, och matchen avbröts efter att raketer skjutits in på plan av IFK:s klack. Nu var det helt annat. Supportrar marscherade med vajande flaggor från Wieselgrensplatsen och inne på arenan förbereddes vad som kan vara Göteborgs största fotbollsmöte för i år. Känslorna kokade, sången ekade och på båda sidor presenterades imponerande intro-tifon innan Bravida fylldes av blå rök. Men matchen sparkades igång efter skön allsång till Gårdakvarnar och skit.

‍

Första halvlek drevs hårt åt båda håll. IFK hade starka spelare som vann duellerna, men GAIS pressade hårt och visade att de inte tänkte ge sig. Och något i GAIS spel bara fungerade, framförallt i försvaret. Norén visade vilken nyckelspelare han är då han gång på gång tillsammans med Beckman höll blåvitts anfall borta. Binaku gjorde hårt på vänsterkanten och borta på högersidan höll Wängberg tätt. När väl IFK kom till skott var Krasniqi där. Iskallt kunde Boråsaren plocka boll efter boll med synbart, nästan kaxigt, lugn och stabilitet. 

‍

Dock var det något på vänstersidan som föll in och gjorde att IFK upprepade gånger kunde komma förbi för att ta sig till anfall. Det var från denna sida gästernas farligaste lägen skulle uppenbaras, men Binakus fina hemjobb tillsammans med mittbackarna gjorde att endast få bollar kunde komma till avslut. Lindberg var hungrig och drivande framåt efter anfall och Celik var lika hård framåt som snabb att vända hem. Från mitten fördelade Åberg spelet med en imponerande, snabb skicklighet som stabiliserade hela laget. 

‍

Det blev några skott på mål, framförallt av Friday, Lindberg och Lundgren, men det skulle bli IFK som gjorde matchens första mål i den 42:e minuten. Detta hade kunnat bli en ödesdiger vändning, och i ett GAIS för två säsonger sedan hade det varit det, men makrillarna tänkte inte ge sig. Klacken sjöng med “Heja GAIS” med ny styrka och kvitteringsmålet jagades. Efter ett inlägg av Wängberg i 48:e minuten med nick av Celik såg det ut som att det skulle stå lika in i paus, men blåvitts målvakt räddade och när domaren blåste stod det fortfarande 0-1. 

‍

Andra halvlek öppnades helt annorlunda än den första. När GAIS klacken höll upp en banderoll med en överkyssad banan i randig pyjamas rullade IFK-klacken ut en stor banderoll med budskapet "Hata GAIS". Suckar, missnöje och besvikelse på läktaren när domaren tvingades avbryta för att ta in spelarna från den nu rökfyllda arenan. Efter nästan tio minuter kunde lagen komma ut igen och spelet fortsatte från den grönsvarta frispark de tjänat på Fridays fina löp under 46:e minuten. 

‍

Den andra halvleken skulle dock tillhöra GAIS. Friday kämpade igen och igen med att utnyttja sin snabbhet och löpte ifrån IFK:arna. Blåvitt fick dock till några skott tidigt i halvleken, men Krasniqi plockade dem som ingenting. Även här var det Norén och Beckman som briljerade på plan; stabila, effektiva och med inställningen att ge allt, hela tiden. Det var därför som Norén efter en hörna av Lindberg, fick bollen och satte den klockrent, vackert, rakt i hörnet bakom IFKs målvakt. De blåvita försvaret hade inte en chans när den grönsvarta mittbacken kvitterade i 56:e minuten. 

‍

IFK försökte hitta pressen och de gjorde hårt motstånd, men GAIS spelade som ett lag. I 62:e minuten fick Celik en passning av Friday och gjorde en löpning rakt mot blåvitts bur när en IFK-spelare fäller honom bakifrån. Straffen är ett faktum. Det är “Super-Mervan” som sätter den, kyligt, perfekt, mitt i målet. Om Bravida haft ett tak hade det lyft av gaisarnas jubel när de tagit ledningen med 30 minuter kvar. 

‍

Det märktes att gästerna började bli frustrerade, bland annat när en spelare drar Åbergs tröja över hans huvud - och drar på sig en varning - eller då några ur bortaklacken bränner en GAIS-banderoll. Matchen gick dock vidare med försök till anfall åt båda håll. GAIS började bli trötta, och Friday föll och tycktes verkade ha ont. I 84:e minuten fällde Adam Carlén Chika Chidi och drar på så vis på sig sin andra varning och en utvisning. I numerärt överläge kunde grönsvart sedan säkra matchen. Dock hann IFK få två farliga frisparkar efter den 90:e minuten, en precis utanför straffområdet och en ca 20 meter ifrån, men de slogs bort av försvaret eller fångades av hjälten i det grönsvarta målet. 

‍

Efter 96 minuter blåstes äntligen matchen av. GAIS hade besegrat sina gamla rivaler i derbyt på Hisingen. Läktaren jublade och snart hördes fjolårets dänga “GAIS is going up, going up” från alla håll. När spelarna kom fram för att tacka klacken var det osäkert vem som skulle ta över allsången efter Emin Grozdanic, men tre tog på sig ansvaret. Först var det Norén som började med “Ge mig ett G…”, därefter fortsatte Krüger med att ersätta “Heja GAIS”-ramsan med “Bäst i stan”, och slutligen tog lagkapten Wängberg över megafonen och satte igång: “En gång på östra ståplats…” 

‍

Vinsten mot IFK Göteborg har gett GAIS tre poäng i Svenska Cupens gruppspel, vilket även de blåvita rivalerna har. Ledare i gruppen, IFK Norrköping, har nu fyra poäng efter segern mot GAIS förra söndagen och en oavgjord match mot Utsikten. GAIS måste nu besegra Utsikten borta nästa söndag, och IFK mot IFK spela lika, för att kunna gå segrande ur gruppspelet. Alternativt om IFK Göteborg vinner över IFK Norrköping och GAIS lägger tillräckligt många mål mot Utsikten för att vinna på målskillnad. 

‍

Matchen i korthet:

‍

Laget: Krasniqi - Wängberg, Norén, Beckman, Binaku (Frej 70') - Lundgren, Åberg (Gustavsson 80'), Ju Lindberg - Friday (Krüger 91'), Ahl Holmström (Chika Chidi 70'), Celik (Alexandersson 80')

‍

Målen:

0-1 Carlén

1-1 Norén 

2-1 Celik

‍

Varningar (i GAIS): Binaku 41', Beckman 45+2'

Utvisningar (i GAIS):

‍

Publik: 5375 

‍